Färsk frukt som statusmarkör spreds under 1800-talet. Särskilda servisdelar för servering av färsk frukt och bär togs fram, som bärtallrikar, fruktassietter, fruktknivar och liknande. Växtornamentik har ju länge varit populära i smycken, medan frukt faktiskt länge lyser med sin frånvaro. Ett undantag från detta är möjligen melonpärlan, som vi ser redan under forntiden. Att den nu egentligen var tänkt att föreställa en melon tror jag dock inte, utan det var nog bara ett sätt att dekorera pärlorna. Men på 30-talet och framåt blev druvklasen modern. Och det höll i sig länge.
Men hur började det? På övre bilden ser ni broschen Moonlight grapes No 217A från George Jensen. Serien designades av Harald Nielsen 1925 och får förmodas vara upphov till generationer dekorativa vindruvsklasar därefter. Han blev därmed en trendsetter för generationer av druvälskare därefter. På andra bilden syns en clipsbrosch från 1930-40-talet. Det är en så kallad dress-clip som ska fästas i uringningen. På denna är druvor och blad präglade i metallen. På sista bilden ser ni två vindruvsbroscher från 1990-talet, i en tidstypisk högblank plätering. På den här är det cremefärgade syntetiska pärlor som får föreställa vindruvor.
Denna brosch är ett otroligt fint exempel på 90-talets höga kvalitet i bijouterier. Man lade ofta ner stor omsorg i detaljerna på biljouterismycken på 90-talet. Efter 1990-talet försvann druvorna i mångt och mycket som dekorativ detalj i smycken. Som tur är kan man hitta dem i secondhandbutiker! Är du också sugen på druvor? Ta en titt i butiken! Länk dit hittar du här:
コメント