1960-talet var decenniet då man gärna ville vara radikal och framåtskridande. Den moderna konsten hade länge ansetts ha en allmänt frigörande potential för människor. Men kanske var det först på 1960-talet detta synsätt för första gången på ett rättframt sätt påverkade designen av smycken. Och från denna tid ser man smycken som avbildar "modern konst. En sådan brosch med ett kubistiskt motiv ser vi här på den övre bilden.

Under 1960-talets slut växte sig den kulturkritiska rörelsen stark och hippierörelsen föddes. Flower power, piece-love-and-understunding ersatte nu den tidigare framstegsoptimismen. När det kommer till smycken så kom detta till uttryck att man ville ha betydligt mer jordnära smycken än tidigare. Man sökte någonting bortom modernismen, den som man riktade sin kritik emot. Då tittade man gärna på vad som producerades i kulturer och tidevarv som ansågs vara mer jordnära än den egna tidens glamour och plastighet. I Nordamerika hade man ju många ursprungskulturer att inspireras av. På bilden i mitten ser vi två halsband inspirerade av det här. Detta var långt ifrån nytt i USA, som hade haft en omfattande turistnäring där man marknadsfört smycken från indiankulturer. Silver hade då varit stort. Men nu får detta en större spridning och blir mer allmänt i modebilden. Det blir inte heller bara silver och stenar som det varit mycket fokus på tidigare utan man sökte andra material. Läder,snäckor,ben och glas blir populärt i smycken.

Ett likartat sökande efter det jordnära pågick också här i Skandinavien. Här tittade man mer på den egna historien. Smycken av tenn och brons fick ett stort uppsving. Allmogestil inspirerade också. Material som trä togs upp i smycken. trä i smycken hade förekommit i betydligt mindre omfattning tidigare, på 40-talet, när lekfullheten var stor. Men vid denna tidpunkt var trä bara en parentes. Från 1960-talet och inpå 80-talet var det vanligare med trä i smycken. På den sista bilden ser vi ett halsband som kombinerar både trä och allmoge. Det är från omkring 1970.