Vad är egentligen en ädelsten? Kan en laboratorietillverkad sten vara en ädelsten? Nu för tiden skiljer man inte heller mellan halvädelstenar och ädelstenar längre. Kan man ens säga att de finns? Och vad har halsbandet på bilden med saken att göra? Läs mer så får du veta!

För att börja med stenar och ädelstenar: Vad skiljer dem egentligen åt? Ingenting egentligen, mer än att ädelstenarna är mer eller mindre ovanliga och eftertraktade i konstföremål och smycken. Förr använde man begreppet halvädelstenar, men detta begrepp har mer eller mindre gått ur tiden. Det som skiljde halvädelstenar och ädelstenar åt var i princip mest hur vanligt förekommande och eftertraktade de var. Sedan har vi de hårda ädelstenarna, dem som man traditionellt förr betecknade som ädelstenar. Denna grupp utgjordes är smaragder, safirer, rubiner och diamanter, tanzaniter, spineller och liknande stenar. De här stenarna kunde också klassificeras sinsemellan i högre och lägre kvaliteter, på ett sätt som halvädelstenarna sällan delades upp i. Likaväl, en ovanligt ren vacker naturlig halvädelsten i form av en låt oss säga... ametist, kan vara mer värd än... låt oss säga en halvtaskig safir.

När det gäller ädelstenar så skiljer man också på naturliga och syntetiska stenar. Vad skiljer då naturliga och syntetiska ädelstenar åt? Jo, de senare är tillverkade i laboratorier, där man har efterliknat de förhållanden som de naturliga ädelstenarna tillkommit under. Det gäller framförallt närvaron av nödvändiga mineraler och ett högt tryck. Under rätt förhållande kommer då ädelstenskluster att bildas i laboratoriet. Och de består då av samma molekyler som de aktuella ädelstenar man velat ta fram. Fiffigt, va? De första syntetiska ädelstenarna tillkom under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Nu slutar inte historien om ädelstenarna här. Under i princip hela den långa tid som människan intresserat sig för smyckestenar har hon också tillverkat simulanter. Till skillnad från syntetiska stenar söker simulanten efterlikna ädelstenen endast till utseendet. I sin uppbyggnad består den av helt andra molekyler än vad som bygger upp den sten eller material den ska likna. En av världens äldsta kända simulanter ser vi i det så kallade halafhalsbandet på bilden längst upp. (fotot är lånat från brittish museum och får användas i en låg upplösning) Det är ca 7-8000 år gammalt och från den tid då smycken började bli viktiga statussymboler med en viss ekonomisk betydelse. Halsbandet är från vår tids Irak. Pärlorna består av obsidian, ett slags vulkaniskt glas som hittat till Irak ända från Turkiet. Men det saknades en pärla för att halsbandet skulle vara komplett. Då tillverkade man helt enkelt en liknade pärla fast av svart lera. En obsidiansimulant, helt enkelt.